Björn Borg

Var på julfest med företaget.
Folk vet att jag har breakdansat på yngre dar och tjatade på att de ville se lite dans under kvällens gång.
Jag tyckte inte att det var lämpligt så jag sa ifrån.

Men till slut så dricker man några öl för mycket.
Man träffar ett gäng snygga damer som man vill stila för.
Det kommer en grym låt på dansgolvet.
Folk hetsar en.

Så man gör det!!

En sak som oftast går hem är att göra en Powermove och så blir folk nöjda.
En sådan som är lätt och som man aldrig glömmer hur man gör då man väl lärt sig, är en Windmill. En som på lekmanna språk kallas för Helikoptern. (Se Bilden).
För att få bäst fart på en sån så gäller det att sära på benen så mycket som möjligt. Desto mer så snabbare windmill och lättare blir det att ta sig runt. Desto rakare ben så snyggare windmill.
-----

Ett tips:
Gör aldrig detta i finbyxor.

Tips 2.
Gör du det i finbyxor så se till att de inte är tighta.

Tips 3.
Gör man det i tighta finbyxor. Se till att du har matchande underkläder.
Svarta finbyxor= Svarta kalsonger.

Tips 4.
Gör det inte i finbyxor.
-----

Min erfarenhet:

Jag drar av mig kavaljen. Går in i dansringen och kör min windmill. Grym fart... bra hållning på benen och ett "KRIIIIIIISHHH".

"Vafan var det som lät?" Tänker jag men fortsätter lite till. Jag har ju fått in en sån grym snabb Windmill.
"Kriiish... SKriiiish"
"Vad fan??"

Mina byxor spricker från sömmen i midjan hela vägen ner till sömmen under skrevet. Hela min röv är ute och luftar sig och jag har ett par orangea Björn Borg kalsonger på mig under. Svart, skjorta, svarta byxor... orangea kalsonger.
Kan tänka mig att det enda folk såg i farten var en orange rand som cirklade på dansgolvet i farten.

Jag vet inte hur många som såg det eller märkte av det. Alla var ju rätt berusade.

Vi festade i anslutning till vårt hotell så jag smet ut i smyg. Stannade knappt kvar för att ta emot berömmen utan låtsades soma att det tagit musten ur mig att göra en Windmill.

Hålet var bland det största jag sett och med mina självlysande kalsonger så kändes det som att jag skulle fått smyga ut baklänges.
Lösningen var att ta kavaljen och knyta den runt midjan som på 80 talet.
(Vem knyter en kavalj runt midjan? Jag har aldrig sett James Bond ta sin kavalj runt midjan). Smyga ut till hissarna och ta mig till rummet för att byta om till mina andra svarta finbyxor som jag hade med mig.

Återkommer till festen som om ingenting hänt. Men ingen nämner nåt heller. Ingen skrattar eller ger kommentarer.
Hmm... kanske ingen såg?
Eller så skäms de så mycket för min skull att alla tänkte "Lika bra att vi glömmer det"