The Heist

Det här var en av sakerna som vi kunde utsätta våra stackars högstadie lärare för.
Den som mest fick stå ut med sånt här bus var ju stackars matteläraren Sven.

Det var mest för att han fick de roligaste raseriutbrotten.
Han spände kroppen som om han fick epilepsi och började skaka. Hans ansikte blev tomatröd och som en vulkan så exploderade han till sist och skrek:
"UUUUUUUT!!!! UT HÄRIFRÅN!!"
"Tack... skönt med lång rast :)"

Ni tänker säkert att jag fick dåliga betyg pga av man oftast blev utslängd från lektionerna?
Fick faktist en femma utav Sven i matte då jag slutade nian.
"Whats Uuuuup?!" *High Five*

Men det är en annan intressant historia.
Råkade nämligen få toppresultat på Nationella provet i Matematik i nian.
Hojta ifall ni är intresserade att höra om detta på "Tags".

I alla fall...
Tillbaka till historien om "stöten".
Som jag har berättat tidigare så brukade vi få sitta utspridda över klassrummet för att inte nån av oss busungar skulle får sitta bredvid varandra på lektionerna och störa eller hitta på bus eller sitta och prata på lektionen.
Oftast fick en av oss sitta längst framme vid lärarens kateder och de andra vad var sin sida utav klassrummet.
Det var alltså alltid en av oss tre busungar som gick i samma klass, som fick sitta vid fönstret.

Den som satt vid katedern var alltid den som var uppviglaren.
Denna gång var det meningen att vi skulle tömma katedern på sitt innehåll utan att läraren märkte något.

Varje gång som läraren vände sig om för att skriva något på tavlan, så tog han som satt längst framme något från bordet:
Närvaropärmen, nycklar, pennor, papper, allt som läraren kunde tänkas lämna på hans bord och skickade vidare bakåt mot han som satt vid fönstret.

Denne hivade då ut föremålet genom fönstret så att det landade ute på gatan några våningar ner.
Var man tillräckligt snabb så var det roligare.

Ena stunden har läraren sitt bord fullt med grejer och papper på bordet.
Vänder sig om för att skriva något på tavlan och sekunder senare så är dennes bord helt tom.
Som värsta Joe Labero tricket.

"Vad i helv..?" Tittar runt och alla sitter helt tysta.
Sven får sitt berömda anfall och skriker:
"VAR FAN ÄR MINA SAKER??? VAR ÄR MINA NYCKLAR??!! VAR HAR NI LAGT DET??!"

Han kunde gå runt klassrummet och leta i varenda hörn och inte förstå var vi hade gömt hans saker.
"Men Sven? Är du säker på att du hade med dig allt det där? Du kanske börjar glömma bort saker?"
Sven tittar ut genom fönstret och ser sina saker utspridda på gatan.
"Nu jävlar ska ni hämta mina saker och jävlar er ifall nåt saknas!!! Ska se till att rektorn får höra detta!"

Rektorn var en gammal dam som var lätt att smöra för.
Hon kunde aldrig tro att vi var såna busar på klassrummen.
Vi var ju alltid så artiga mot henne och frågade henne om hennes katt och hur denne mådde osv.
Vi var såna små änglar tyckte hon.
Stackars högstadie lärarna.