Pisset

Jag provar nåt nytt idag...

En av mina historier upplästa utav en dataröst som heter Annika med bildspel utav mig, så ni får en bättre bild på historien. Gjorde det ganska simpelt.
Men ifall ni vill se mera sånt här så kommentera gärna så att jag vet ifall det är värt besväret. Tog bara 3 timmar längre än att skriva som vanligt :P
Men det var ju första försöket :)

The Guest List

Var på hemmafest med syrran och hennes kille.
Det var hemma hos en kille som fyllde år.
Träffade en massa bekanta, där fanns det tjejer, roligt folk och bra musik.
Så att alla hade skitkul.

Där fanns även en kille som jobbade ute på nån hip hop klubb som vimmelfotograf.
Han var tvungen att jobba även denna kväll och några pratade om att gå vidare och festa i stan. Men alla hade trevligt på festen, så vi skulle bara till stan ifall alla kom in på samma ställe. För det är aldrig lätt med ett så stort sällskap eller så pass sent på kvällen. Oftas då man har haft hemmafest så är det alltid trevligare hemma än när man är i stan. I stan så splittras man i gruppen oftast.

Men denna kille (vi kan kalla honom för "Snubben" så att vi vet när jag nämner honom), han kommer in i rummet och skickar runt ett A4 papper och en penna.
"Skriv ditt namn där ifall ni ska med ut. Jag kan fixa gästlista på HipHop- klubben som jag jobbar på" säger snubben lite stolt och aningen skrytsam.
Fan vad nice... tänkte alla och skickade runt pappret. För vi var ju ändå en 30-tal personer.

Snubben tar och ringer ett samtal för att fixa sin lista men återkommer lite besviken in i vardagsrummet.
"Lyssna... lyssna... Tyvärr kan jag bara fixa in hälften på listan. Resten får betala som vanligt."
"Ja, men det är lugnt. Bara alla kommer in så spelar det inge roll om vi betalar"

Okej... vid det läget så började vi klä på oss ytterkläderna och började gå mot tunnelbanan.
Precis innan spärrarna så säger snubben efter att ha fått ett sms:
"Lyssna nu... Lyssna... Jag kan bara fixa in 10 pers! Resten får betala som vanligt"
Ja, men det är lugnt. Bara alla kommer in så spelar det inge roll om vi betalar"

Tåget kommer och vi hoppar på. Under resan så ställer sig snubben upp och säger:
"Lyssna på mig... lyssna... Fem personer. Fem... Jag kan bara fixa in fem personer tyvärr"

Nu började det att kännas lite skumt. Från 30 till 15 till 10 och nu 5?
Han som var så grym liksom, skulle fixa gästlista till alla.
Folk började att bli lite oroliga. Vi skulle stannat på hemmafesten.

Då vi kommer fram till Klubben så är det en stor klunga/kö utanför.
Sällskapet går fram, ställer sig runt klungan och alla väntar på att snubben ska trolla, visa sin magi, använda lite skillz.
Men så helt plötsligt så står han på andra sidan repen med sin kamera runt halsen och rycker på axlarna med en lite ledsen blick.
"Tyvärr, jag kunde inte fixa" och försvinner in på klubben för att jobba som vimmel-fotograf.

Den Jäveln...
Det var säkert inte hans fel, stället var fullt, arrangörerna ville tjäna pengar, vakterna var kanske jobbiga. Men det slutade med att ingen kom in och alla gick hem. Några hittade en salsa klubb som det inte fanns nåt folk i och festade vidare. Vi drog hemåt.
Jag och syrran skrattade åt katastrofen med gästlistan hela vägen hem.

** Mars och Venus

Mars träffar Venus på Tellus.
Det händer utav en slump och på nåt sätt fattar de tycke för varandra. De är ju trots allt olika.

De fortsätter att träffas och det leder till en relation.

Då Mars var med Venus så var han lycklig. Venus kände sig bra då hon umgicks med Mars.

Men Mars pratade sitt språk och Venus ett annat. Det ledde till störningar i kommunikationen. Oftast var det inga stora kommunikations hinder, det gick att lösa.
Men med tiden så blev hindren större och större och båda möttes utav frustration.

De menade inget illa, men översättningarna blev fel och så småningom växte frustrationen till irritation.
Med avståndet blev resultatet att Mars och Venus inte träffades lika ofta längre.
Mars blev ledsen och Venus var ledsen.
Mars och Venus hade olika bakgrunder, olika livserfarenheter och olika åsikter om saker och ting.
Det ledde till ännu mera problem då båda var de mest envisaste planeterna som fanns.

De kanske aldrig var menade att vara med varandra. Det kanske inte var meningen att de skulle träffats från första början. Men de hade nåt bra.

Historien slutade med en diskussion om hur de skulle gå till väga för att försöka lösa problemen. Gamla diskussioner dök upp på tal och det slutade med att Mars och Venus beslutade i stundens hetta att aldrig mer ses.
Båda kanske var rädda för att gå vidare i en svår relation.
Båda kanske var skadade från gamla relationer så att båda kanske bara sökte ursäkter för att skydda sig mot att bli sårade i framtiden.

Svaren vet jag inte...

Till J:
Jag förstår att relationen var svår och från att båda må så bra med varandra till att sedan inte kunna vara med varandra gjorde att varken den ena eller den andra mådde bra.
Tiderna tillsammans var underbara, det var tiderna utan varandra som var de svåra.
När det var dags att försöka lösa problemen blev allting så fel pga vi inte förstod varandra ur bådas synvinklar.
Då det var prat om att träffas för att fatta ett beslut om framtiden så ville ingen göra uppoffringen för att försöka ses, för att beslutet redan var fattat.
Resan hem hade inte varit trevlig. Det visste båda. Utav rädsla tror jag att det sas saker som man egentligen inte skulle ha sagt till respektive om man suttit i samma rum.

Tyvärr så vet jag att det hade gått så långt att det kanske inte gick att lösa. Det hade varit så mycket värt det, men det hade varit svårare än tidigare.
Men vi hade förändrats och det hade krävts mer energi från bådas håll att försöka kämpa. Energi som kanske inte fanns. Då blir det inte rätt tidpunkt. En spricka hade redan uppstått.

Det som jag ångrar mest var sättet som det hela avslutades på och de orden som sas.
Det gäller att kunna ge och kunna ta. Till slut orkade varken jag eller du ge.
Efter nåt som kändes så bra så ångrar jag bara slutet.

http://www.youtube.com/watch?v=qy1VnmalNzc

Främling 2 (Guzzen På Bussen)

På väg till jobbet i Heron City så hoppar jag på bussen och ska leta efter en ledig plats att sitta på.
På höger sida satt en rätt söt tjej ensam och det fanns en plats ledig bredvid henne.
Jag är på väg att fortsätta längre bak men så tittar hon på mig, ler och hon säger "Hej".
Jag vet att jag har sett henne förr men vet inte vart.
Så jag säger "Hej" tillbaka och sätter mig bredvid henne.

"Hur mår du?"
"Det är bra" Svarar hon "Och du?"
"Det är fint med mig tack.Vart är du på väg?"
"Jag är på väg till jobbet, du?"
"Jo, samma här" Svarar jag.

Jag tänker för fullt men har fortfarande inte kommit på vart jag kan ha träffat henne förut, eller varför hon verkar känna mig.
När hon då säger:

"Alltså... Jag tror inte att vi känner varandra?"

** En sån dag...

Dagen började negativt,
Inte bara för mig. Förhållanden är röriga...
Efter det har det inte blivit bättre. Diskussion med morsan. Jobbigt på jobbet. Men det är en sån dag.
Imorgon så på med masken och så blir allt bra igen så smånigom.

"Glada underbara dagar som jag jagar,
jag klagar, det kunde vara ett vackert slut på sagan." - Advance Patrol

Främling

Jag är sämst på namn och ansikten. Det vet de flesta som känner mig.

Satt i slussen och väntade på tåget. Skulle iväg på breakdance-träning i Gubbängen.
Medan jag sitter där på stationen så ser jag en svart kille som ser precis ut som en polare till mig. Han hade en basketboll i handen och ryggsäck och stod med ryggen mot mig.

Så jag ställer mig upp för att hälsa. Så för att leka rolig så tar jag bollen ifrån han och säger nåt i stil med:
"Vad dålig du är! Du kan ju inte ens hålla i bollen.", nåt sånt.
Skrattar lite och säger
"HAHA Tja! På väg till träningen?"

Killen har ju vänt sig om självklart, eftersom jag tog hans boll.
Men han såg lite osäker ut. Som om han inte visste vem jag var.
Samtidigt så märker jag att det här inte är min kompis.
En normal människa skulle nog sagt "Förlåt, jag trodde du var någon annan".

Men jag tyckte att det var pinsamt att jag tagit fel person så jag fortsätter:
"Tränar du fortfarande i fryshuset?"
För det är det enda stället i närheten som jag vet ungdomar tränar basket på gröna linjen.
"Jodå" svarar han.
Killen vet ju självklart inte vem jag är och eftersom jag verkar känna honom så är det klart att man inte frågar "Ursäkta? Känner vi varandra?"
Han kanske har samma syndrom som jag, att man glömmer bort folk.
"Hur är det med brorsan?" chansar som fan där.
Men tydligen så:
"Jo, brorsan mår bra. Ska du också träna?"
Nu verkar det som att han tror att jag är en kompis med hans bror.
"Ja, också på väg till träningen"
"Basket också?"
"Nä, breakdance"
"Ja, just det!"
Jag vet att jag aldrig har träffat den här killen nånsin. Killen vet att han inte känner mig. Men ändå så lyckas vi sedan hoppa på samma tåg och hålla en artig konversation i tre hållplatser tills han går av i Gullmarsplan.

** Amusement

Å vad jag stör mig ibland på skräckfilmer!
Ifall jag var psykopatmördare så skulle jag nog också jaga de mest lättlurade och klantigaste i världen.
Förlåt men jag kommer nog att sabba denna film för alla som har planerat att se den. Den verkade lovande. Började lovande men skulle det varit jag som gjort filmen och försökt göra den någorlunda realistisk så skulle filmen ha tagit slut minut 17:24.

"You picked the wrong convoy buddy..... hahahhahahaha"
"Oh, yeah... you think you´re bigtime? MotherFo**er... You picked the wrong victim bitch"

Om min tjej blir kidnappad. Hon sitter i baksätet i samma bil som jag sitter i. Psykopaten har just slagit ihjäl en snubbe med en slägga och är på väg mot mig. Fuck vad jag skulle bli arg. Min bil kvaddad. Min tjej slagen och fastbunden. Snubben ska mörda mig ändå. Fan... spring för livet eller slå tillbaka vafan!!

Hittar jag en film som jag stör mig så kommenterar jag hela filmen och hittar en massa fel.
Ett exempel på detta är den legendariska "Broken Arrow". Fan vad jag stör mig på den.
Såhär skulle det ha låtit ifall ni suttit i samma rum som jag och sett "Amusement".

Minut 25.
En jätteclown sitter i samma rum som tjejen ska sova i, där hon extraknäcker som barnvakt. -Bara för att... ta en kökskniv och hugg "låtsas" clownen i bröstet. Bra... den var låtsas. Då kan jag sova ifred och slipper undra. Bara för att... Slå clownen på käften. Bra... den var låtsas.
Sitter en sån läskig clown i mitt rum så plockar jag av hans huvud och lägger den i garderoben så länge den är låtsas.
Låtsasclown eller inte så sover jag inte med clownen stirrandes på mig. Jag skulle vara så skraj att jag måste se att den är harmlös innan jag går o lägger mig. Sen om den börjar leva av övernaturliga skäl så är det en annan femma.

Minut 30.
Ägaren ringer för att kolla till barnen och barnvakten berättar att hon tycker att clownen är läskig. Ägaren säger: "Vilken clown?"
-För guds skull... om ägaren till huset säger att de inte äger en sån clown... vänd fan inte ryggen mot den.

Minut 33.
Tjejen har just hoppat ut genom fönstret med en galen clown i hälarna.
-Sping!! Spring!!! Snubbla inte fan. Gå inte och göm dig i trädgårdshuset. Clownen har just massakrerat sig igenom ett sovrumsdörr. Vad ska trädgårdshusets små dörrar stoppa.

Minut 34.
Okej.. Hon valde att stanna i trädgårdshuset.
-Beväpna dig!!! Det finns spadar, yxor, krukor. Nånting måste du kunna slå sönder clownen med.

Minut 38.
Två tjejer i en bar. Den ena uppmuntrar sin kompis att åka iväg med en kille som står o spanar in den andra.
-Vilken flickvän låter sin rumskompis åka iväg med en kille som hon inte har träffat på en uteställe? Oftast måste man smöra som fan för tjejkompisarna för att ens få godkännande att ens träffas. Men men...

Minut 40.
Den pryda tjejkompisen har inte kommit hem från att ha åkt iväg med en främling i en bil. -Hmm... Ringer man inte eller smsar för att kolla läget?

Minut 41:51
Kompisen Got Lucky. Det är morgon och kompisen har inte kommit hem.
-Dags att börja oroa sig?

Minut 42.
Klockan är 16. Kompisen har varken hört av sig eller kommit hem.
-Snart dags att ringa polisen?

Minut 43.
Kompisen verkar ha åkt hem med killen och killen bor i ett spökhus med en Igor liknande figur vid dörren. (Igor är typ den lilla puckelryggade typen som alltid finns i de där Dracula /Frankenstein filmerna och ser lite läskig ut.)
-Dags att ringa polisen?

Minut 44:30.
Hon har stått två timmar utanför spökhuset. Inte en kotte har kommit och gått. Kompisen är fortfarande borta.
-Dags att ringa polisen?
Skulle inte polisen vilja lyssna så skulle jag säga att det har skett ett mord och de skickar hela styrkan till spökhuset. Vafan ljug!

Minut 45.
Hon övertalar hennes pojkvän att försöka gå in i spökhuset.
-Schysst... skicka pojkvännen in i spökhuset.
Pojkvännen: "Okej, jag ska leka grym. Jag går in i spökhuset helt ensam"

Minut 47.
-Om hotellvärden går runt utklädd till psykopatslaktare så är det nåt skumt på g. Tjockagummihandskar, plastförkläde, munskydd (såna som målare har).

Minut 49.
En konstig aparat kallad "Scope Victrola" finns i ett rum.
Psykopaten ber pojvännen att leka med en antik dödsfälla där han även säger att det kommer en överaskning på slutet.
-Lek inte med skiten.

Minut 50.
Pojkvännen är spårlöst försvunnen efter att ha gått in i spökhuset som förmodligen tjejens rumskompis också har försvunnit i.
Det har hunnit bli mörkt. Hon har ringt hans mobil och det svarar inte.
-Dags att ringa polisen?

Minut 53.
Hennes pojkvän har försvunnit inne i ett spökhus som förmodligen även hennes rumskompis också försvunnit i.
-Är det en bra idé att smyga in i huset när en kille i slaktar-outfit kommer ut ur?

1 timme och 3 minuter.
En psykopatmördare jagar en tjej. Hon springer... bra.
-Varför hittar hon inga vapen?
Varför är det aldrig någon i filmerna som kan självförsvar? Det är EN man. Du kommer ändå att dö. Försvara dig! Hoppa på han! Bit av halspulsådern av honom. Mörda!!!
Men spring i en bur du. Det var en bra idé.

01:04:19
Bra... smart tjej. Hon beväpnar sig med en skalpell.
-Äntligen nån som tänker i filmen.

01:11:20
Hon högg psykopatmördaren i halsen med den lilla skalpellen. Han tappar sin machete och ramlar på marken och har ont och blöder lite.
-Snälla.... sparka honom!!.. hugg honom mera!!! Ta macheten och klyv den jäveln!!!! ÅÅÅÅÅ! Jag blir störd på tjejen!

01:11:33.
Hon friger sin kompis. Macheten ligger på golvet. Skalpellen ligger på golvet. Psykopaten ligger och har ont på golvet.
-Nu är ni två!! Hugg den jäveln!! Sparka han till döds!!
Okej.. ni väljer att springa.

01:12:10
Båda tjejer frigör en tredje kompis. Nu är de tre. Psykopaten hugger den tredje i magen. De andra två tänker "tack tjejen... det sinkar honom i tre sekunder... vi drar... see ya!"

01:13:24
Båda tjejer är på väg uppför en lång stege. Psykopaten hack i häl med de.
-Har ni inte sett Indiana Jones 2. I slutet så hänger de för ett stup och Indiana Jones sparkar ner den onda från stegen?
Trampar på hans händer, sparkar på hans huvud osv.
Samma sak här... varför inte bara vänta på att han hinner ikapp och sparka ner honom?
Okej... han hann ikapp henne. Båda ramlar och "Dör", Yeah right att han dog.

01:13:48
Tjejen har flytt undan från mördaren. Hennes kompis dog i stegen.
-Varför pausar hon!?! Fortsätt fly!!

Sen vill inte jag berätta slutet. Du kanske vill se den.
Jag blev så störd på filmen att jag suttit och skrivit om den i en halvtimme. Usch!

Spottet

Ibland så händer det otroliga saker.

Blunda och tänk på att du är ute och promenerar.
Det är höst och vinden blåser lite lätt medvind.
Du promenerar i en nedförsbacke.
Du råkar ha lite slem i halsen.
Tänk nu, ifall du skulle spotta under dessa perfekta omständigheter...
Nedförsbacken,
medvinden,
tillräckligt med geggamojja- konsistens på slemmet i din hals,
med perfekt vinkel och kraft på spottet...
skulle du inte kunna få ett spott att sväva längre än du nånsin sett ett spott flyga förr?

Så du spottar och du ser den flyga. Det är bra fart på den.
Du förvånas nästan över hur långt den lime- gröna klumpen kan flyga.
Tänk ifall du slår ett rekord?
Vad är rekordet på hur långt en spottloska kan flyga? Du känner nästan stolthet.
Kommer du att jubla när den landar? Ler du, medan den flyger?
Men...

Självklart ska det råka gå en turkiskt tjej uppför backen med sina två väninnor i spottets färdriktning.
En decimeter långt slem fastnar på hennes stickade tröja och tillsammans med hennes kompisar får de kväljningar, då de har upptäckt vad slemmet är

Men turen är på din sida, för att du befinner dig i tillräckligt med långt avstånd för att de ska tro att det är du som har spottat, så de tittar upp mot himlen och undrar vart spottet kom ifrån.

Ibland så händer det otroliga saker. En kråka kanske spottar på dig.

** Vakterna i helgen

Var ju i sthlm i helgen, så jag plus en kompis gick ut på krogen.
Var väl inne på stan nån gång vid tolv.
Lönelördag, så man visste inte riktigt hur väl sena vi var.
Vet att en annan kompis till mig var inne på stället som vi skulle till, och en annan var typ på väg.

I alla fall, denna ställe är en Hip Hop- RnB klubb som på senare, försökt "förfina" sig och inte släpper in Hip Hoppare längre.
Inga baggys, kepsar och sånt.
Så lite nervös var man för att inte bli insläppt.
Vakterna kan ju hitta på vad de vill, plus att det var kö till stället så det verkade inte som att de var i behov utav gäster.

Som sagt så var det kö och där stod vi i typ 10 minuter.

Vakten kom ut ibland och kikade lite på kön.
Tittade på sin "Clicker" och sen gick in igen.
Nån gång då o då, så var det nån som lyckades få hans uppmärksamhet.
Någon som kände nån, som kände nån annan, som kände någons kusins granne, som fixat gästlista osv. Så denna någon inklusive sällskap blev insläppt.

En annan vakt kunde komma och säga "ööö??..Vem kör clickern?"
"Aa... Jag!"
Och så kunde han titta på clickern som att han kontrollerade så att det inte var fullt på stället.

"Ser det lugnt ut?"
"Ja... än så länge"
Och så släpptes nån in.

Där stod folk i kö och byggde förväntningar.
Stället verkade het och det kunde tydligen bli fullt när som helst.
Sånt är ju viktigt. Man ska ju följa brandsäkerhets-reglerna.

Vakterna kikade i den där jävla Clickern stup i kvarten... sa nån kommentar.
Skickade vidare Clickern till en annan vakt, så att denne fick ansvaret så att inte stället blev överfull.
Släppte in en kotte... lät resten vänta en kvart till osv.

Sen var det vår tur.
Vi kom in utan problem.
Polaren hade just nämnt på skämt typ att vi kanske borde dra upp byxorna .
"Så de skär in i stjärten va?" Skrattade jag tillbaka.

Tidigare brukade denna ställe vara gratis.
Det var en av anledningarna till att vi gick dit.
För att det skulle bli en lugn kväll. Vi tänkte bara ta ett par öl och lyssna på bra musik.

"100 kronor" säger tjejen vid garderoben.
Vi tittar på varandra lite förvånade jag och min kompis och pungar fram cashen!

Vi har trots allt stått i kö... stället verkar (om man tittar på vakternas beteende) packad med folk.
Clickern sa ju nästan ifrån ju.
"Ja.. Det verkar vara mycket folk inne"

Vi lämnar in jackorna, går ner för trapporna och så är det typ 10 pers inne. Skojjar inte.

Jag säger ingenting och går till baren för att köpa öl.
Hälsar på de som jag känner som redan var där, och så lite senare så säger min kompis:
"Vakterna fick det att låta som att stället var värsta fullt. Det stod mer folk i kö än här inne ju"
"JA, Jag vet!! De med sin jävla Clicker...
O så tittar han... o så tittar han igen. Hmmm... ska han släppa in nån snart... hmmm hur många får det plats? JOoo... det får plats 400 pers till!"

Vakterna ska ha Oscars för deras prestation. Dramaten nästa.

The Sneeze

Akt 1.

Jag och en kompis har just gått av tunnelbanan i Liljeholmen och ska promenera till jobbet. Det är vinter/vår så det är fortfarande kallt och snorigt.

Vi går och pratar, med kompisen till vänster sida om mig och jag får en kliande känsla i näsan.
Av artighet för att inte nysa på kompisen så vänder jag mig bort, mot högern för att släppa nysningen. Hade det varit inomhus hade jag säkert täckt för nysningen. Men nu utomhus så kände jag bara för att släppa loss den.
Det här var en sån där skön nysning som man bara vill explodera ut.

Så, det kliar. Jag ursäktar mig. Vänder mig bort ifrån min kompis och släpper loss blandningen utav saliv, snor och bakterier ut i luften.
Slut på akt 1.

Akt 2.

En liten dam, hoppar av tunnelbanan i Liljeholmen.
Hon har råkat ta ett senare tåg än vanligt så hon är lite stressad. Antarligen har hon stått framför spegeln hela morgonen och kämpat med sminket för att vara fin för den snygga kontorskillen på jobbet.
Hon är glad över att ha sluppit vara förkyld denna säsong. Hon har lärt sig i år och har unvikit att hålla sig nära folk som är förkylda och är försiktig med vilka hon umgås med, för att inte bli sjuk i onödan.
Hon kommer gåendes på trottoaren som blockeras utav två unga slöfockar som pratar en massa strunt.
De ser inte att hon är stressad och hon stör sig på att de inte går fortare eller släpper förbi henne.
Hon är trotts allt ganska blyg och artig. Hon är inte typen som säger ursäkta eller gör nåt för dramatisk.
Idag är speciellt. Hon har bestämt träff med "Snygge kontorskillen". De ska ta en kaffe innan jobbet, så hon måste skynda sig.
Så hon bestämmer sig för att göra en omkörning.
Hon ökar takten och går om, på höger sida.
Hon är aningen kortare än killen till höger, ungefär ett halvt huvud kortare.
Hennes ansikte är ungefär i perfekt nysningshöjd för denne kille.

När hon är i linje med killarna så känner hon sig lite stolt över att hon vågar gå om.
Hon har snart klarat det och kan inte låta bli att le.
Men plötsligt hör hon ett tjut som kommer ifrån en av killarna.
Hon vinklar ansiktet mot närmaste kille för att informera sig om vad som pågår.
"Aaaatjshooooo!" Vrålar han och hennes ansikte fylls utav nånting vått och fuktigt.
"FYYYY FAN vad äckligt!!!" är hennes första reaktion och hennes andra är att torka bort sörjan fort som fan med jackärmen.
"Förlåt, förlåt..." svarar killen lite skamsen.
"Jag såg inte att du kom, du dök upp från ingentstans!" Var hans ursäkt medan hans kompis sitter på huk och ser ut att gråta... nä... fel, han skrattar tydligen.
Lilla damen blev sjuk 2 dagar efter incidenten och snygge killen på kontoret blev rädd av hennes nya punkar-smink-tema hon valde den dagen (Rinnande maskara och utsmetad läppstift och rouge). De sågs aldrig mer för kaffe igen.

Killen med nysningen skrev om denna händelse i en blogg 10 år senare för att dokumentera händelsen.
Slut på akt 2.

FIN

Psychot i Masmo skogen

"Olösta Mord i Stockholm. DN.
9 augusti 1995: Kvinna, Masmo/Flottsbro, Huddinge
Anmäldes försvunnen några veckor tidigare och bland annat hennes kläder, kranium och bäckenben påträffades efter en bärplockares tips om fynd i ett skogsparti, omringad av ett elljusspår. Misstänks ha mördats med ett hagelgevär."

Det hade alltid varit snack om Psychot i skogen under hela den tid som vi bodde i Vårby.
En dag så hittades ett kvinno-huvud i skogen utav nån som plockade bär.
Det var bekräftat. Psychot fanns på riktigt!! Moahahahaha

Snacket om Psychot kom alltid upp när man skulle ut i skogen och bada i en sjö som heter Gömmaren.
Det hände att man samlades där och grillade, badade och berättade Psycho historier.

En kväll hade vi inget för oss. Busgänget.
Det hela börjar med att vi hittar en skabbig pundar bil vars dörr inte är låst. Låset ramlade i stort sett loss.
Så vi ska tjålla (Stjäla) bilen tänker vi. Vi hade aldrig gjort nåt sånt men självklart är det en av de äldre som sätter sig i framsätet och säger:
"Jag vet exakt vad jag gör"
Självklart har killen ingen aning om vad han gör. Inte mer än vad vi sett på tv.
"Det ska hänga två sladdar nånstans"

Det går typ 10 minuter och vi sitter kvar fem pers i bilen och undrar hur det kan ta "30 sekunder" för The Latin Kings men för oss en kvart.

En man som är ute med sin hund råkar gå förbi en bit ifrån men ser oss inte.

"Göm dig!",
"TYSTA",
"AJ, du står å min fot", "
Tysta vafan, han hör oss!"

Vi gör sån grej utav att han finns därute så att han hör oss och börjar nyfiket närma sig.
Vi blir skrämda och springer ut ur bilen, skrattar en massa och springer in mot skogen.
Då är det nåt ljushuvud som tycker att det är en bra idé att sticka till Gömmaren och grilla.

Efter ett besök på ICA- dunderhallen för att "köpa" korv och sånt, så beger vi oss ut mot skogen igen.

Det var faktist jävligt kul att sitta där vid vattnet och grilla med polarna på natten. Men sen kom historierna...
"Den där stugan vid vägen. Folk har försvunnit där. Försäljare, folk som gått fel, barn som varit på väg mot sjön... det är där psychot bor"
"Nä... han bor ingenstans... han går runt i skogen dygnet runt"
"Har ni hört om psychot och..." osv

Mycket av historierna var lånade ur Fredag den 13e filmerna. Men anpassade till våra trakter.

Lite senare hör vi att det är några andra som också är ute och grillar, fast på andra sidan sjön. Mot segeltorp hållet typ. Alla vet ju om Psychot, så vi tycker att det blir en rolig grej att gå dit och skrämma livet ur de.

Men vägen dit var längre än vad vi trodde. I mörkret efter alla historierna osv, så var det inte så kul som det lät.
"Hörde ni?"
"SSSSHHHH, vem var det där?"

Alltså.. vi skrämde upp oss rejält.

Så när vi inte hittar fram till det andra brasan, så försöker vi hitta tillbaka till vår.
Men det här är 5 ghetto grabbar som inte har en aning om skog.

Vi hittar i alla fall till vägen... och nu kommer det roliga.
Tuffingarna går och tränger sig i en klunga i mitten för att ingen vill gå på kanterna ifall psychot kommer med yxan. Det här var skitkul.

Så till sist så börjar jag kasta stenar in i skogen, då de inte såg så att det skulle låta en massa ljud.
"Vad var det?"
"Igen! Hörde ni?"

Och till sist så skriker jag:
"AAAAAHHHH.... Shit SHIT shit!!!" och börjar springa som en katt med senap i röven av ingen anledning alls.
Grabbarna fattar ju inte vad som kan skrämt upp mig så där så de börjar också att springa.
När en skriker i panik så börjar nästa skrika också.
Ingen ville springa sist så det knuffades och drogs för att nån annan skulle hamna sist.
Och när fantasin flödar... då ser man saker.

"Shit... han kommer. Ser ni... han kommer bakom oss!"

HAHAHA älskar practical jokes. Men det här tog lite priset. Tuffingarna var sååå rädda. När man sen tog upp det så var det ingen som ville erkänna att de var rädda. Ingen mindes helt plötsligt. HAHAHAHA

** Lite seriöst nu (Religion, döden och orättvisor)

Ibland kan livet tänkas orättvist.
Finns folk som tycker att orättvisor drabbar fel folk. Folk börjar undra:

Varför har vi krig? Varför dör så många oskyldiga? Varför händer det just oss?
Vad är meningen med livet? Finns det ett liv efter döden?

Jag är inte extremt troende men har blivit uppfostrad kristet.
Det är inte en slump att 90% av Jordens befolkning har en religiös tro. Vare sig det är hinduism som kristendom, islam eller vad de nu vill tro på.

Människan är rädd för det okända, så många människor finner sina svar och tröst i religion.

Jag kanske inte alltid är finkänslig då man pratar om tex döden. Speciellt om man pratar med ateister.
En som inte tror på ett liv efter döden känner säkert mer rädsla inför döden, för att det är där det tar slut, än de som har en tro.
Medan en som tror att det finns en slags fortsättning inte har nåt att frukta. För det är en del av livet. De man har mist i livet får man träffa igen. Det tar inte slut.

Till de som inte tror på liv efter död kan jag bara säga: "Jag är inte guds bästa barn... men vare sig du tror eller inte så kommer du att få träffa dina kära bortgångna igen", det tycker jag är en stor tröst när man är nära på att mista någon. Sen gäller det att passa på att njuta utav den tid som man har kvar, istället för att låta sista tiden med en nära person går till spillo i massa negativt.

Det är i alla fall min åsikt. Vare sig jag har rätt eller fel så är det därför jag kan uppfattas som okänslig inför en sån fråga som tex Döden.

Till de som tycker att livet är orättvis, så finns det en historia om en man som heter "Job" i bibeln som vi läste i söndagskolan då vi var små.

"Job blir med Guds tillåtelse berövad sina tillgångar, hans tio barn dödas och han själv drabbas av varbölder över hela kroppen. Detta leder till att han blir vred på Gud och anklagar Gud för att vara orättvis. Berättelsen om Job handlar om varför en rättfärdig människa måste lida livets orättvisa."

Personligen så tror jag varken på karma eller att gud straffar en i livet. Tror inte på prövningar heller (även om det går emot det jag har blivit uppfostrad att tro). Tror inte heller på ödet.
Jag har uppfattat livet som att vi är här för att få livserfarenhet. Har jag aldrig provat så kan jag inte veta.
Jag har förstått att vi har fått en fri vilja. Det betyder att jag har valet att göra något fel. När jag gjort nåt fel så finns det tex lagar och sånt som människan har skapat som bestraffar mig. Om det är lindrigare fel, så tror jag inte på att jag tappar bort hemma-nycklarna för att jag ljög för morsan. Alla såna regler som religion eller lagar säger att man inte får göra och man gör, det får jag äta sen efter döden i sånt fall. Då hoppas jag att jag har en bra förklaring till varför jag gjorde som jag gjorde.

Hmmm... kanske var lite väl djup idag. Men jag hoppas ni hajjar vad jag menar. Saker händer och ibland är det varken gud,satans eller karmas fel. Utan det hör till livet. Det var det jag ville komma till.

En Varulv i Vårberg

En kväll låg jag sömnlös i min säng i Vårberg.
Ibland då jag låg sömnlös så brukade jag ta på mig joggingskorna och dra ut på en löprunda.

Det brukade vara avslappnande att springa mitt i natten.
I Vårberg finns det ett berg som heter "Vårbergs tippen". Jag tyckte att det verkade som en skön idé att springa upp till toppen och se ut över hela Stockholm. Det är grymt fin utsikt däruppe. Man ser globen och hela Stockholms skyline. Tänkte att på natten så måste det se ännu snyggare ut.

Så jag börjar springa uppför backen.
Men så plötsligt tar ljusslingan slut och man har bara kommit halvägs upp för berget. Men vägen fortsätter så jag löper vidare.

Men utan ljusslinga så var det becksvart. Man såg inte mycket.
Det är då tankarna börjar fara i skallen och man inbillar sig saker.

Då är jag inte en sån som egentligen är rädd för att det ska komma en våldtäcktsman eller ett fyllo och attackera. För såna kan man försvara sig mot. Man kan ge de en rejäl fight.
Nä... det jag blir rädd för är ifall det kommer en Dracula eller en Zombie, mumie eller varulv och attackerar. Då har man inte ingen chans.

Jag har berget till vänster om mig och bland all gräs så ser jag en mörk gestalt. Säkert så var det egentligen bara en buske, men i mörkret så var det bara en svart fläck mitt i all gräs.
Jag får för mig att den rör på sig och följer mig med blicken.
Det kan ju vara en sån varg som kommit fel och hamnat i sthlm. Eller en galen hund som inte fått käk på länge.

Så jag stannar till lite och fortsätter att gå lite försiktig. Jag har sprungit uppförsbacke, är lite andfådd och har låren fullt med mjölksyra så jag skulle aldrig kunna springa ifrån satanshunden som stirrar på mig.
Jag låg helt enkelt risigt till.

Men jag klarar mig och lyckas ta mig till toppen. Stockholm är fint om natten.

Men nu kommer problemet. Hur ska jag ta mig hem?
Jag vågar inte gå samma väg som jag kom för där fanns ingen belysning och vargen var ju där.
Jag kan inte gå ner för den branta berget för att jag kommer slå sönder mig i mörkret.
Men jag måste ta mig hem.

Så till slut valde jag att gå ner för den branta berget istället för att gå på vägen.
Halvvägs nere kommer jag på repliken från filmen "En amerikansk varulv i London".

"Stay on the road. Keep clear of the moors.", "Beware the moon, lads. ".

Fan... månen ÄR fan uppe och jag har gått ifrån vägen.
"Nu kommer varulven... Nu kommer varulven" tänker jag.
Gräset är rätt högt på berget så man ser inte ifall vargen, satanshunden eller varulven skulle komma.

Jag skyndar mig som fan.
Ner för berget... nästan kanar på rumpan. Vilken syn.
Kommer ut på vägen igen, där det finns belysning.
Springer allt vad jag har till min port och låser in mig.
Vilken tuffing alltså... helt panik-rädd.

Snacka om att skrämma upp sig själv.
Kunde fortfarande inte sova ändå.

** Mahna Mahna

Var aningen rastlös igår.

När jag var liten brukade jag terrorisera lillsyrran med två figurer som hette Turkas (Aha-mannen) och Burkas (Varför mannen).
Brukade förfölja henne och kommenterade och frågade henne om allt hon gjorde tills hon blev arg på mig. Bara för att störa... Det var min plikt att göra henne galen som storebrorsa.

Så igår dök de upp igen och bl.a syrran fick nått MMS med Varför och Aha-mannen.
Till och med "Guzzen" fick hälsning från "Brushorna" HAHAHA

Burkas frågar varför om allt.
"Varför du tittar?"
"Varför du svara därför?"
"Varför därför?"
"Varför därför?"
"Varför du skratta?"
"Varför, varför, varför, varför, vaaaaarförrrrr?"

Kolla in hans "Fez" (arabhatten), en rolig detalj :)

Turkas börjar sina meningar med AHA.

"Aha... Du tittar!"
"Aha... Du kollar snett"
"Aha.. du försöker ignorera"

Här framför de mupparnas "Mahna, mahna". Tyvärr kunde de inte texten... (Blattar ni vet).
Så de lajvar och sjunger "Pahna Pahna".

Förföljd

Många år sen då jag fortfarande bodde i Masmo så var jag på väg hem en sen kväll.
När man hoppar av t-banan så är stationen helt som vanligt... öde.
Det är jag och en man till som hoppar av t-banan. Han tittar lite konstigt på mig. Jag gillar inte blicken han ger mig.
"Typiskt... en pundare" tänker jag.
Då man går ut ur tunnelbanan så måste man igenom en lång tunnel som kan vara lite läskig sådär mitt i natten.
Jag kommer ut i tunneln före mannen.
Sneglar lite över axeln för att se vart jag har honom och han står helt stilla.
Så jag fortsätter att gå och hör på fotstegen att mannen också har börjat gå. Jag sneglar igen och mannen stannar.
Så jag stannar också och tittar på mannen. Han tittar tillbaks.

Jag vänder mig om och fortsätter att gå. Tankarna snurrar runt i huvet och adrenalinet börjar stiga.
Jag är beredd på att försvara mitt liv mot Pundish som antarligen ska våldta mig, råna mig eller bara slå mig medvetslös, så att jag vaknar med njurarna bortopererade för att sen säljas på svarta marknaden.
Jag tar mina nycklar i handen innanför jackfickan så de sticker ut genom fingrarna i en knuten näve. Jag tänker inte ge mig utan fight.

Mannen har börjat gå igen. Jag vänder mig om och ger han en riktig elak blick, så att han fattar att mig ska han inte ge sig på. Men pundare tänker inte på sånt. Den pundaren är säkert helt galen och skräms inte av sånt. Han är desperat och vill ha min röv eller mina njurar. Han vill säkert flå mig och använda min hud som vinterjacka.

Den jävla tunneln. Jävla Masmo. Aldrig några vittnen. Aldrig någon ute. Aldrig någon som hoppar av i denna bortglömda stationen.

Mannen stannar igen.

Jag står still. Jag har fäst blicken mot mannen och nu är jag beredd att avsluta det hela.

"Vad vill du!?" frågar jag skarpt.
"Jag vill bara hem" svarar mannen
"Stick hem då!" säger jag kaxigt.
"Men du är i vägen" säger han
"Har du problem eller?!" Svarar jag igen med högre röstläge lite mera arg. Som om jag vill mucka gräl.

Jag står kvar på samma ställe vid tunnelns ände. Mannen tittar ner mor marken och närmar sig. Utan att ge mig en enda blick så skyndar han sig förbi mig och svänger höger då man kommer ut ur tunneln. Mot bostadsområdet som heter Ormen långe. Själv så skulle jag rakt fram.

Tänkte inte på att i hans ögon så var det jag som var psykopaten som skulle råna honom.
Jag såg läskigare ut än vad han gjorde.

**Notorious

Såg filmen "Notorious" igår och är bara tvungen att rekommendera den till alla som är intresserade utav lite Hip Hop historia.
Sen kan man tycka vad man vill om Notorious B.I.G, men man måste ju hålla med om att han var en bra artist. Själv höll jag på Tupac i west vs East fejden. Även fast jag lyssnade på Wu-tang och Mobb Deep så var det gangsta rappen som var störst i förorterna.

Filmen handlar om hans liv, men bör tas med en nypa salt. Tror att de har dämpat en hel del sanningar. En anledning till detta enligt min åsikt kan vara för att inte starta ännu en fejd och för att få "Hjälten" att framstå mera publikvänlig (Det är ju ändå hans film). Så helt korrekt kan jag inte tycka att allting framstår. Men det är ju film och man måste göra lite drama.

För att avsluta Notorious recenssionen så kommer ett litet klipp som jag tycker är skitkul. En freestyle (Texten nedan visar vilken grym rappare han var och hur han leker med ord och rim) utav Biggie framförd utav "Public Enemy number One", Here comes the Notorious H.I.T... Enjoy

WHERE BROOKLYN AT, WHERE BROOKLYN AT
WHERE BROOKLYN AT, WHERE BROOKLYN AT
We gonna do it like this
Anytime you're ready, check it
I got seven Mack 11's, about eight 38's
Nine 9's, ten mack tens, the shits never ends

You can't touch my riches
Even if you had MC Hammer and them 357 bitches

Biggie Smalls; the millionare, the mansion, the yacht
The two weed spots, the two hot glocks
That's how I got the weed spot.
I shot dread in the head, took the bread and the lamb spread

Little Gotti got the shotty to your body

So don't resist, or you might miss Christmas
I tote guns, I make number runs
I give mc's the runs drippin
when I throw my clip in the AK, I slay from far away
Everybody hit the D-E-C-K
My slow flow's remarkable, peace to Matteo
Now we smoke weed like Tony Montana sniffed the yeyo
That's crazy blunts, mad L's.

My voice excels from the avenue to jail cells
Oh my God, I'm droppin shit like a pigeon
I hope you're listenin smackin babies at they christening

SvartTaxi Auktion

Svart taxi, de är sköna.

Första gångerna jag var ute i Gävle så var det som om de som bodde där inte visste vad det var.
De skrattade högt då jag gick fram till en helt slumpvis bil. Öppnar bildörren och säger:
"Taxi?" Och åker iväg.

I Sthlm åker jag jämt SvartTaxi. Inget som jag skulle rekommendera ensamma unga tjejer eller tjejer överhuvudtaget.
Men åker ni med mig så är det ju lugnt.
Jag kan ju tugget:
"Kompis... Hur mycket till hem?... iiiiiii... Brushan... försöker du blåsa mig? Kom igen, Amigo! Comviq-kompis pris?...150 parra... Walla? Du svär? Mycket Bra. Mycket Bra. Tamam. Då axar vi!"

En kväll då vi hade varit ute med jobbet så kommer vi ut från Donken kungsgatan. Utanför står ett helt gäng och säger "Taxi?". Åker man inte taxi den kvällen så är det alltid kul att vara lite dryg och svara "Nä, jag heter inte taxi. Du måste ha förväxlat mig med nån annan".

Men denna kväll så var vi ett gäng och vi skulle till tyresö på efterfest.
Så jag frågar första bästa:
"Hur mycket till tyresö?"
Killen svarar 300 kronor.
Jag säger att det kostar 300 med vanlig taxi. Jag går till nästa kille och frågar samma sak.
Den första killen säger nåt på sitt språk till den här killen, så den här killen svarar också 300.
Det gör mig irriterad att den första la sig i, jag ville ju pruta.
Så jag går till en tredje. Visar honom 200 kronor och säger
"Du får 200... PAM... direkt! om du tar oss till Tyresö" han tvekar på att svara. Jag vet att han funderar på det. Men de andra börjar skrika grejjer så den här killen vet inte vad han ska svara.
Så jag ropar till alla där "Är det nån som vill skjutsa oss till tyresö för en hundring?".
Killen som inte har svarat än, kommer och säger "Men du sa 200 nyss?"
"Jo, men du kanske vill stå här med dina kompisar hela kvällen eller vill du åka 15 minuter och tjäna en hundring"
"200?"
"Nä, försent. Vill nån skjutsa för en hundring?"
En annan, från ingenstans svarar "Jag!" och alla andra omringar killen och ger sig på stackarn, skriker och skäller.
Han måste ha brutit mot Svarttaxi taxan. De tänkte säkert anmäla honom till SvartTaxi förbundet eller nåt. De var sååå upprörda.
Så medan de skäller på honom så kommer 200-killen tillbaka och typ "Okej...kom... en hundring".
Så vi går mot hans bil.
Då de andra ser detta blir det värsta upproret. Pöbeln kommer mot oss och skriker och svär.
Vi hoppar in i bilen och åker iväg med folkmassan i bakgrunden skrikandes.

När vi kom fram så fick ju killen självklart 200 kronor för att han var schysst.
Så fungerar SvartTaxi auktion i sthlm.

Springtaxi

Två polare och jag hade just ätit lite snabbmat på Donken i slussen efter en Studentskiva.
Klockan var runt 4 på morgonen, så sista T-banan hade åkt för längesen och nattbussarna gick bara 1 gång i timmen.
Vi skulle i alla fall dela på en taxi. Hem till Masmo brukade det ungefär gå på 350 spänn eller nåt.
Vi var två i taxin som bodde i Masmo och den tredje bodde i Alby.

Så om taxin körde till Fittja så skulle det vara lika långt för oss tre att promenera hem.
Efter många om och men och den tredje killen som bodde i Alby inte ville pröjsa sista sträckan själv, så bestämdes det att stanna i Fittja var bästa lösningen.

"Nån måste sitta fram!" Säger chaffisen efter att båda polarna redan hunnit sätta sig i baksätet.
Så självklart blir det jag som får sitta fram.

Tyvärr så är vägen till Fittja genom Masmo. Så när vi kommer till Masmo och taxin stannar vid en korsning precis innan man svänger mot Fittja, då ropar min kompis, han som bor i Masmo ifrån baksätet:

"Stanna, stanna! ... Jag måste kräkas. Jag mår illa!"

Taxin stannar för att killen inte ska kräkas i bilen. Min kompis stiger av taxin, tar några steg och sen lägger benen på ryggen och bara springer därifrån. Springer och springer och försvinner.
Taxi chaffisen tittar frågande på oss. Jag tittar förvånad på min kompis och min kompis tittar på mig och verkar inte fatta shit. Han stiger av bilen och säger:

"Vänta, jag ska hämta honom" och börja kuta som en dåre.
Jag ser honom försvinna i horisonten.

Vid det läget så står jag utanför bilen, en fot innanför och tittar över taket på hur mina så kallade "kompisar" bara har stuckit utan att dela notan med mig.

Taxi chaffisen har fortfarande inte sagt ett ord. Det kan ha gått max 30 sekunder ifrån att taxin stannar tills att det att det har försvunnit två passagerare. Jag tittar på taxametern och den är på nära 400 spänn. Jag hade cirka 150 kronor i fickan, resten skulle ju grabbarna betala. Man gick i plugget och man jobbade inte på den tiden. Man var ju inte rik precis.

"Vad är det som händer?" Frågar chauffören.
"Jag vet inte" Svarar jag.
"Jag går och kikar. Kommer snart" och börjar gå åt samma håll som polarna sprungit mot.

När chaffisen fattar vad som hänt så säger han nåt i stil med "Öh... vänta nu lite".

Då börjar jag springa också.
Springer och springer tills jag ser en av polarna.
Han som bor i Alby.
Springer ikapp honom, säger irriterad "VAFAN!!" och fortsätter vidare mot min andra kompis.

Då vi sprungit upp för Myrstuguberget (en bostadsområde i Masmo) och hamnar på toppen. Så stannar vi och tittar bort mot soluppgången.
Alby sjön har en sån där snygg tunn dimma över sig. På andra sidan sjön ser man Fittja och längre bort ser man Alby.
Och så ser man den stackars taxibilen åka runt i Fittja och leta efter oss. Han lär ju trott att det var där vi bodde eftersom det var dit vi skulle.
Irriterad över vad som hänt så skäller jag på killarna för att ha försökt lämna mig med notan.
De skrattar lite och så säger han den första killen:

"Jag hade ju inga pengar".
"Inte jag heller" Säger den andra "Jag tänkte låta er två betala i fittja, men så hann den här jäveln redan springa".
"Skit kul... ja... skitkul. Du vet att du får gå hela vägen till Alby nu?"
"Näää, fan... det hade jag inte tänkt på. Fan... kunde du inte väntat tills Fittja?! Din jävel"

Det slutar med att Alby killen hittar en trehjuling som han åker iväg med, som han använde som en slags sparkcykel.
Enda gången jag tagit springtaxi, våren 1997.

** Varför män bara kan göra en sak i taget...

...Och kvinnor aldrig slutar prata.
En bok skriven utav Allan & Barbara Pease.

En bok som jag fick i julklapp.

Mycket i denna inlägg blir citat från boken.
Tror att boken är skriven för att bli tagen med en nypa salt, men fan...
Ibland är man ju bra dum. Man säger fel saker. Man förstör relationer och man kan inte förklara hur i helvete det gick till. Ungefär som det här...

- Ena stunden står jag i baren och betalar för mina drinkar, minns att jag säger till bartendern "mera sprit, mera sprit". Blinkar och i nästa ögonblick har det gått 8 timmar och jag kräks i några buskar. Står där med en trasig jacka, inga nycklar hem, inge plånbok och inge mobil... inge minne heller.

Så där kan det kännas ibland i livet (förresten så har det där exemplet hänt mig på riktigt. En annan historia).

"Boken tillägnas alla de män och kvinnor som någon gång slitit sitt hår av förtvivlan medan de vädjat till sin partner: "Men varför fattar du inte vad jag menar?" Förhållanden går i kras för att män fortfarande inte kan förstå varför kvinnor inte kan vara mer som män, och för att kvinnor förväntar sig att deras män ska uppträda precis som kvinnor gör"

De flesta har nån gång hamnat i en situation där männen inte har förstått varför en kvinna är arg och inte själva kommit på orsaken till att hon är arg:

"I de flesta samtal av den här typen säger mannen precis som det är - han förstår helt enkelt inte problemet. "Okej, då" säger hon. "Jag ska säga vad det är fast du låtsas att du inte fattar!" Men han låtsas inte. Han begriper faktiskt inte vad det handlar om."
"Manliga hjärnor är inte utrustade för att höra eller se detaljer"

Ibland i när man diskuterar så får man ingenting sagt heller:

"Män kan inte prata. När en man pratar visar MRT-undersökningar att hans vänstra hjärnhalva aktiveras när den försöker hitta ett språkcentrum, men där finns just inte så mycket i den vägen. Därför är män inte heller särskilt bra på att prata"

Det värsta som jag kan tycka är när tjejen vägrar prata med en:

"Om en kvinna pratar mycket med dig, innebär det att hon gillar dig. Om hon inte pratar med dig alls, ligger du illa till."

Hur viktigt är verkligen vad som sagts?:

"Män tolkar varje ord hon säger som om det verkligen är det hon menar och svarar därefter. Under ett gräl definierar mannen kvinnans ord för att försöka vinna. Se om du känner igen den här ordväxlingen:

Jenny: "du håller ALDRIG med om någonting jag säger"
Jan: "Vad menar du med ALDRIG? Jag höll med dig om de två senaste sakerna du nämde, eller hur?"
Jenny: "Du säger ALLTID emot mig, och du måste ALLTID ha rätt!"
Jan: "Det är inte sant! Jag säger inte ALLTID emot dig! Jag höll med dig i morse, jag höll med dig igår kväll, och jag höll med dig förra lördagen, så du kan inte påstå att jag ALLTID säger emot dig!"
Jenny: "Sådär säger du VARJE gång jag för det på tal"
Jan: "Det är lögn! Jag säger det inte alls VARJE gång!"
Jenny: "Och tar BARA i mig när du vill ligga med mig!"
Jan: "Sluta överdriva! Jag tar inte BARA..."

Hon fortsätter att gräla och använder känslorna som vapen, medan han fortsätter att definiera hennes ord. Grälet trappas upp tills hon vägrar att prata med honom, och han klampar iväg för att vara för sig själv. För att få någon framgång under grälet behöver mannen förstå att när kvinnan grälar så säger hon saker som hon egentligen inte menar, så han bör inte ta henne på orden eller försöka förklara innebörden i dem."

Här kommer en lite lexikon för män och kvinnor:
"Kvinnlig svenska
Ja = Nej
Nej = Ja
Kanske = Nej
Förlåt = Det här kommer du att få ångra
Gör som du vill = Det här ska du få igen för senare.
Visst... gör det du = Jag vill inte att du gör det.
Jag är inte upprörd = Det är klart att jag är upprörd, din idiot!
Du måste lära dig kommunicera = Håll bara med mig.
Hör du vad jag säger !? = [för sent, du är död]
Jag skriker inte! = Jo, jag skriker för att jag råkar tycka att det här är viktigt.

Mäns svenska
Jag är hungrig = jag är hungrig
Jag är sömnig = Jag är sömnig
Jag är trött = Jag är trött
Vill du gå på bio? = Jag vill gärna ligga med dig så småningom.
Får jag bjuda dig på middag? = Jag vill gärna ligga med dig så småningom.
Vill du dansa? = Jag vill gärna ligga med dig så småningom.
Vad är det med dig? = Vad är det för meningslöst självförvållat psykologiskt trauma du genomgår nu?
Vad är det med dig? = Ikväll blir det tydligen inget sex.
Jag har tråkigt = Vill du ligga med mig?
Ja, jag gillar din nya frisyr = Jag gillade den förra bättre.
Ja, jag gillar din nya frisyr = Fem hundra spänn och man ser knappt någon skillnad!
Jag tycker att vi ska prata = Jag försöker impa på dig genom att visa hur djup jag är, så kanske du vill ligga med mig sedan."

"Kvinnor mäter sin egen självkänsla genom kvaliteten på sina förhållanden."
"Om en kvinna inte trivs i sina förhållanden kan hon inte koncentrera sig på sitt arbete"
"Män mäter sin egen självkänsla genom sitt arbete och sina prestationer"
"Om en man inte trivs på sitt arbete kan han inte koncentrera sig på sina förhållanden"

"En kvinna behöver känna sig säker på att hon inte får mannen att känna att han har fel när hon diskuterar problem med honom...
... En man behöver inte veta att kvinnans syfte inte är att få honom att ha fel - Det är att hjälpa honom - och han bör inte ta saker och ting så personligt."

"Förhållanden börjar bli skakiga när män och kvinnor inte inser att de är biologiskt olika och när båda förväntar sig att den andre ska leva upp till deras förväntningar. Mycket av den stress vi kan känna i ett förhållande beror på den felaktiga föreställningen att män och kvinnor nu är lika och har samma prioriteringar och begär och drivs av samma saker."


Ibland grubblar jag för mycket. Ibland säger jag för mycket och tycker för mycket.
Fuck It!!

Benidorm, old town

På tal om Benidorm...
Det hela började redan i februari 99. Jag och min kompis skulle åka iväg till sommaren och jag hade varit i Benidorm en gång tidigare och minns att det var en partystad. Typ en Ibiza på fast land. Så vi bokade vår resa genom fritidsresor.
Det fanns tre typer av hotell som hörde till denna charter, den ena dyrare än den andra osv.

Sen fanns det en sån paket som hade obestämd boende. Man kunde lika gärna hamna ute i bushen som nära stranden som på lyxhotellet. Den risken vågade inte vi ta så vi tog den billigaste boendet. En 2 stjärnig hotell cirka 100 meter från stranden.

Vi struntade i vilket skick hotellet hade. Vi hade nöjt oss med en madrass om så var fallet. Vi skulle ändå festa natten lång och sola på dagarna.

När sommaren kom så var det dags att resa.
När vi anlände till Benidorm så väntade fritidsrese bussen på oss och den fylldes med ungdomar och brudar i vår ålder. Den här resan skulle vara toppen. "Fett med Guzzar" tänkte vi.

Så vi anländer till det första hotellet. Halva bussen töms.
Andra hotellet... andra halvan töms. Kvar blev bara vi, en ensam kille och en grupp Långhåriga heavy metall killar klädda i svart som vi kallade för Satanic Force.

Inge fara tänkte vi, det lär finnas brudar på hotellet som redan bor där som man kan festa med.
Vi checkar in. Hotellägaren heter Paco och hotellet är rätt gammal och sliten. Den låg mitt i Benidorms gamla stad. Alla husen var gamla och gatorna trånga. Det var ju skönt det, för då fanns inge trafik. Vi fick ett rum på första våningen med balkong ut på en gågatan bara 2 meter bred. Så började festen.

Redan efter 15 minuter efter att vi har checkat in så ringer det på telefonen och vi blir ombedda att sänka musiken. Vi hade med oss ett par freestyle högtalare till vår CD-Walkman. Det här var innan MP3.
Vi sket i att sänka ljudet... vi skulle festa. Så vi står ute på vår balkong och hinkar öl i bar överkropp med musik i högsta snäpp och beter oss lite turist-ohövliga mot folket som promenerar på gatan. Speciellt mot engelsmännen.
"England? England you say? Buckingham palace? God save the queen? I beg your pardon" på super överdriven brittiska.

Snett framför oss stod en engelsman i sin balkong tillsammans med sin kompis. Engelsmannen var cirka 60 bast och hette John.
Long John Silver kallade vi honom. Han ägde en bar rakt under hans balkong och tyckte att vi skulle dyka upp där under kvällen.
"Fan vad nice!" tyckte vi.
"Nu känner vi barägaren, så då kanske vi får gratis bärs."

Kompisen som stod på hans balkong var bartender på stället. När vi stiger in, så ser det ut att vara som vilken engelsk pub som helst. Det sitter ett par killar vid ett bord och dricker bärs, två andra vid baren. Inte alls mycket folk.

Vi beställer var sin öl vid baren och står och pratar lite med bartendern. Efter ett par öl så rinner det ju rakt igenom och jag ursäktar mig och måste gå på toa för att pinka.
På vägen till toaletten går jag förbi ett rum med draperier där det står på en skylt "X-Videos". Så jag kikar in lite nyfiket.
Det var en liten biosalong med projektor och storbildsskärm.
Det som visas på skärmen var tio nakna rumpor som sätter på varandra, en massa oralsex och en enda stor orgie utav män som har sex. Jag flyr lite förskräckt till baren och säger till min kompis:
"Du... jag tror att det här är en gaybar".
Jag hade ju sett Polisskolan-filmerna och vägrade dansa tango som på Blue Oister Bar med mustasch prydda skinnklädda Magnum P.I lookalikes. Inte för att nån på stället såg ut sådär, men de i filmen gjorde det.

"nääääää... nä, nä... vi tar och frågar bartendern... Dude... is this a gaybar?"
"Yes, sure it is... why? aren't you...?"
Och så tittade han på oss och pekade lite frågande.

Jag har aldrig sett nån svepa sin öl så fort som min kompis gjorde. Han lägger ner sitt glas och säger:
"Då går vi"

Vi tackar för oss och kommer ut på gatan. Det som kommer nu kan mycket väl liknas slutscenen på sjätte sinnet då Bruce Willis upptäcker att han är ett spöke (spoilers för er som inte sett filmen) då han ser sitt blod i magen, ser byrån som täcker för det låsta dörren, får lite flashbacks osv.

Helt plötsligt är allting solklart för oss...
Baren hade en regnbågsflagga ovanför dörren. Baren brevid likaså. Kafét längre upp på gatan har regnbågsflagga. Killar går och håller varandra i handen . Killar står i ett hörn och hånglar. Inga tjejer på gatorna. Balkongerna till vårt hotell är fyllda utav killar i bar överkropp som festar och lyssnar på musik precis som vi gjorde tidigare.
Att vi inte såg detta tidigare?
Vi går in och frågar Paco.

"Ey Paco...Vad är det här för ställe? är inte detta Benidorm?"
"Si... si. Det här är Benidorms gaykvarter. Varför? är inte ni två...?"

Jävla fritidsresor. De borde meddela sånt.
"Bara så att ni vet så finns det inga tjejer vid er destination, ha en trevlig resa!"

** Mikrofonkåt

Köpte Fredrik strages "Mikrofonkåt" igår och fick en nostalgitripp.
Roligast var att läsa om Latin Kings och Infinite Mass.

Det fick mig att tänka på mina gamla trakter. Mindes tillbaka till första gången jag hörde TLK var på min klockradio och jag vaknade till låten "Snubben".



Svensk Hip Hop för oss var typ Just D fram tills nu. Äntligen en grupp som rappade och lät som våra amerikanska rappare.
TLK på den tiden var våra hjältar. Rappade om vår vardag och de byggde stolthet bland oss förortsblattar.
Det var den tiden då "Blood In Blood Out" hörde till vardagen. Tillsammans med filmer som "Menace 2 Society", "Boyz In The Hood", "Sökarna" och "Stockholms Natt".
Det var vår uppväxt... dessa var våra ideal.

Jag mindes tillbaka till Raptävlingarna som hölls i Norsborg. Där Robyn blev upptäckt då hon var bakgrunds sångerska åt gruppen som vann det året.

Det var under dessa knattediscon som jag träffade killarna i "Los Compadres" (Dj Masse och Jan Vasquez) som hade ett sound som kunde liknas "Cypress Hill" eller "Funkdoobiest". Genom Jan och Masse blev jag även vän med Ismael och grabbarna i gruppen "The Highest Level", som senare bara hette "Highest".



Minns Nuffmente och deras konflikt med Dogge under ett uppträdande i norsborg.
Minns när "Cuz-Ins" vann Zoom-96 (en talangtävling som leddes utav Z-tv), så de fixade så vi var på Lollipop och vi plankade in backstage för att träffa "Ghostface Killa" från "Wu-Tang Clan".

Har många sköna historier från den tiden.
Raptävlingarna, festerna, pundarundorna, konflikter, kläderna, vänner, bråk och knas, vattenfestivalen och en massa annat som hörde till min uppväxt.

Boken fick mig även att minnas hur jag kom in i hela Breakdance scenen och hur stor Hip Hop var i stockholm i slutet på 90- talet. Många av mina bekanta som man träffar ute på hiphop klubbarna nu i stockholm var från dessa tider.
Vilka grymt roliga tider det var.

Nostalgitripp helt enkelt. Skööön Bok!

** FUCK IT! FUCK IT! FUCK IT!

http://thefuckitway.com/

Bakfyllesjukan

Åkte till Benidorm utanför Alicante med en polare 1999.

Innan Lumpen (98) så var jag inte en kille som oftast drack mig full. Det var av många olika anledningar.
Men denna spanienresa var det i stort sett alkohol till frukost. Ni känner säkert igen er i hur det är på utlandsresor med kompisar.

Redan efter andra dan blev jag tyvärr sjuk.
Vaknade med en känsla som nästan kan beskrivas som feber. Mådde piss-illa och orkade inte göra ett skit.
35 Grader varmt ute, solen skiner... men jag blir sjuk.

"Gå o lägg dig på stranden...Det går snart över", sa polaren för att få mig att må bättre.

Självklart så bangade man ändå inte på fest när kvällen kom. Men dan efter var man sjuk igen.
Jättetråkigt att det skulle förstöra semestern tyckte jag.
Det höll på så de fyra första dagarna.
SJUK! SJUK! SJUK!

Femte dagen drog vi med tåget mot Amposta (en liten by i Katalonien, söder om Barcelona).
Vi skulle hälsa på min farfar ett par dagar och sedan åka vidare till Barcelona.

"Hur har semestern varit hittills" undrade min Farfar.
"Bra... jätteskönt väder. Bara synd att jag blev sjuk redan andra dagen. Så typiskt"
Fick en Aspirin innan läggdags och var frisk på morgonen.

Vi var i stort sett borta fyra dagar från Benidorm. De fyra dagarna gick som smort. Jag mådde äntligen bra. Kändes skönt att äntligen få ta och festa och inte behöva oroa sig för att man var sjuk ständigt.

Så vi festade hårt igen, som vanligt.
Dagen efter så händer det igen. Vaknar med största huvudvärket. Ligger i fosterställning i min säng och har blivit sjuk igen.

"Kan det inte vara så att du bara är bakfull?" Frågade min kompis på morgonen.

"Bakis?... Är det såhär det känns?"

Min första bakfylla.

Missat samtal

Satt hemma och skulle ringa en kompis.

Jag brukar oftast ringa från mobilen, men denna gång så ringde jag från hemtelefonen som jag aldrig använder annars.
Vad jag mindes var sist jag ringde från denna telefon, var det till samma kompis. Så jag slår då "senast uppringda" knappen på min hemtelefon och signalerna börjar tjuta.

Tuuuut.... tuuut.... tuuuut

Samtidigt så ringer min mobil. Det är nåt konstigt 026- nummer. Bodde i gävle då detta hände.

Mobilen ringer och min kompis svarar inte. Så jag svarar på mobilen och lägger på hemtelefonen. "Klick" sa det i mobilen.

Vafan? jag hann inte svara.
Så jag ringer upp det konstiga numret på mobilen.
Tuuut.... tuuuut.... tuuuut ingen som svarar.

I samma veva så ringer det på hemtelefonen. Jag tänker i huvet att det måste vara min kompis som ringer eftersom han missade mitt samtal. Jag låter det ringa lite ifall den jag ringer på mobilen svarar. Men det ringer och ringer så jag lägger på och svara på hemtelefonen.

"Hallå?"...
"Klick"....

Vafan!!! Driver de med mig!!! Är det nån som tjuvringer eller?
Jag ringer igen det där konstiga numret på mobilen. Det ringer igen.... Tuut... tuut.
Men då börjar det ringa hemma igen. Min kompis... tänker jag.
Nu ska jag hinna svara. Så jag svarar men lägger på mobilen.

"Klick"
Detta upprepas ett par gånger till.
Så jag tröttnar ju. Gör ingenting och väntar på att de ringer igen.
Men ingen ringer.
Så jag provar att ringa min kompis igen. Slår "senast uppringd"... Det ringer... fan... nu börjar mobilen ringa igen!! 026-numret igen!
Jag har ju ringt de 100 gånger och de har inte svarat.... Driver de eller? nu tänker inte jag svara. Så det ringer och ringer... men min kompis svarar inte heller.


Nu ser jag till att känna igen mitt nummer när jag ringer mig själv.

** Kommentera

Vet inte vilka eller vem som faktist läser skräpet som jag skriver.
Själv är jag jätteroad utav dessa händelser ur mitt liv och det händer att jag kommer på nåt när jag är ute med polarna och tänker "fan, det där hade jag glömt. Det ska jag skriva om".

Skulle gärna vilja att då och då när ni som läser detta att skriva en kommentar. Berätta vad ni tyckte... roligt? Elakt? Tråkigt?
Det är ändå 214 pers som har varit inne och kikat :)

Det roliga är att förutom de på MSN så är det inga som vet om att jag skriver detta eller ens vet vem jag är.

Det är bra med feedback.

Den Fjolliga Frisören

På den tiden då jag hade hår och gick till frisören, så var min åsikt att antingen skulle frisören vara en tjej eller en gay. För de kan se ifall man blev snygg eller inte.

Jag tycker inte att en kille ser ifall en annan kille är snygg.

Jag hade hittat min frisör. Det var en jättefjollig spansktalande kille som brukade gå runt i flip flops och vickade på rumpan. En superfjolla (i posítiv anmärkning, no offense to the community)

Han fick i stort sett fria händer att göra vad han ville med mitt hår.

Ibland var det platina blont, ibland rött osv. Jag tyckte att han var bäst!

Men denne kille slutade på salongen efter ett tag och fick nåt fancy frisör jobb i stan som kostade multum att gå till.

Jag fortsatte gå till det vanliga stället, men då var det en tjej som fick ta hand om mitt hår.

Ett par månader senare så träffar jag han den fjolliga frisören på t-banan.

Vi sitter mittemot varandra och pratar, men han beter sig inte alls som han brukade på salongen.

Denne kille betedde sig som vilken kille som helst.

Rösten var inte en tillgjord som han brukade prata på salongen "Men GUuuuud vad snyggt"- ni vet.

Helt vanlig liksom.

Det går en tjej förbi och han vrider på huvet och följer hennes rumpa med blicken och ger ett sånt uttryck som "oouff, såg du det där?".

Jag sitter där lite förvånad och är tvungen att fråga:

"Alltså... Är inte du typ..."

"Gay?!... Näää... Kompis... det är min image! Tror du man får jobb som frisör om man inte är gay?"