Lumpen - Telefonist

Tjänsten som jag ursprungligen fick i lumpen hette "Telofonist".

Telfonist i Flygvapnet låter ju hur tufft som helst.
Jag hade självklart ingen aning om vad det var.
Jag hade sett på filmer att det alltid är en gubbe som springer runt med en stor jävla tung telefon på ryggen. Oftast blir de skjutna i filmerna, men det var det som jag fick för mig att en telefonist var.

Jag tänkte att vi möjligen drar lite telefon ledningar ute i skogen eller klättrar upp i en telefon mast och ringer hemliga samtal.
Det som jag dock tyckte var lite dumt var varför, år 1998, ska man springa runt med en 15 kg telefon på ryggen när det finns mobiler som vägde bara några gram?

Så kom den dagen då jag anländer till Luleå F21 och får informationen att en telefonist är en sån som sitter i nån reception och svarar på luren.

-Gay!

Det var alltså ett civilt tjänst. Jag skulle inte ens få en uniform. Inte ens röra ett vapen.
Jag var lurad!
I elva månader skulle jag sitta vid en telefon och säga:
"Hej, F21 Luleå. Vad kan jag hjälpa till med?... Ett ögonblick så kopplar jag er. Ha en bra dag"
För att det här ska låta roligt så måste ni tänka mig, prata i samma ton som en fjollig manlig flygvärdinna "Te? kaffe?... te? kaffe?" och svara på luren med samma tonfall.

Så fort vi skrev in oss gick jag till min Löjtnant.
"Jag vill hem!"
"Jaha... Varför det?"
"Det här var inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Jag vill inte göra lumpen och jag vill inte vara i Norrland. Om jag ska svara i telefon så kan jag lika gärna göra det hemma!"

Jag fick inte åka hem.
Fick en ny tjänst. Radarobservatör.
Nu skulle jag fortfarande inte få ett vapen och jag skulle få sitta och titta på en sån radar med en massa prickar på i elva månader. Lyckat!